En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Blå brallor.

Piggheten på bilderna skildrar inte dagens verklighet. Dagen innehåller gäspande, kaffeklunkar, en och annan snus, knapper på tangenter och ivrigt uppsatstänkande.

Byxorna är i alla fall inhandlande på Färgfabrikens loppis och kostade 20 kronor. Fina och blåååå.

Postat 2014-12-15 klockan 16:33:12 Allmänt Permalink

Kommentarer

G I N A ~ skriver:

skön stil! :)

Den 2014-12-15 klockan 17:18:42
URL: http://kissen.se

Malin skriver:

Någon är glad <3

Den 2014-12-15 klockan 19:34:09
URL: http://www.malinmallaklaar.blogg.se

Julia skriver:

Fake it til you make it säger de ju... Tror i alla fall att stämningen i bilderna gjort andra gladare!

Den 2014-12-15 klockan 19:46:40
URL: http://juliaoflund.se

conscious skriver:

Vilket kap :)

Den 2014-12-16 klockan 09:49:27
URL: http://consciousblues.se

Trackback

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding.

Till bloggens startsida