En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Onsdagnatt klockan ett.

Klockan ett på natten och vi har stannat och plockat kvistar från en syrénbuske vid Vasaplatsen. Det är varmt och man behöver ingen jacka på sig. Vi håller varandra i handen och jag tänker att du är världens finaste vän. Sedan ställer vi blommorna i en gammal syltburk på ditt soffbord och ställer guldfittan jag gjort till dig bredvid. 

 

 

 

 

 

 

Idag har Guldfittan kommit!!!!Tack, tack, tackelitack, tack!

Lovely! (Ps, måste bara säga: där bor jag!)

ja tänk om livet kunde vara lika enkelt och dofta lika gott som en sommarnatt. Underbart!