En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Tjorven, queen.

 

 

Idag var en sån dag när jag helst skulle vilja klättra, nej mer kravla långsamt, tillbaka in i min mammas livmoder. Serotoninbristen efter lyckoruset i Norrland och sedan Popagandahelgen har varit ett faktum. Men då mammas livmoder är i Växjö och att det tekniskt skulle ha blivit problematiskt så har jag tittar på Tjorven istället. Tjorven i mitt hjärta.

 

 

 

Sedan att Malin är en jäkla queen också och världens snyggaste. Det känns tryggt och bra. Dissar snuskisar på löpande band. Uscha!

 

 

 

 

 

 

Som en liten bonus så börjar ju Paradise Hotel ikväll och I cant wait to let it lysa upp kommande höstdepp som brukar slå mig likt en hård snärt på näsan. Aj. Puss! 

 

 

 

Aw, Saltkråkan är ju bara bäst! Och Malin så himla snygg!

Alla karaktärer i Saltkråkan är verkligen <3