En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Tantsvett under armarna.

 

 

I dessa tider av såsande omkring i lägenheten med regn utanför fönstret så är min morgonrock från Uppåt väggarna min löver och ständiga följeslagare. Tänk minus sminket, det borstade håret och skorna. Ja, och så inga kläder under. Och håret i en tofs mitt på huvudet. Minus sminket också. Det har gått så pass långt nu att den luktar tantsvett under armarna och har en massa matfläckar här och där på kragen. EN SKAM för en sån fin morgonrock. Ska skärpa mig. Lovar. 

 

 

 

 

 

Puss och hoppas att ni inte är för bakis!