En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

En tidig regn-och-madicken-morgon.

 

 

 

 

Idag vaknade jag av att Mr X (hehe, nej jag skojar bara, men minns ni i bloggtidens begynnelse när alla skulle benämna sina lovers med detta hemlighetsfulla epitet?) Jacob skulle iväg och jobba. Vid klockan 06.15. Jag kunde inte somna om eftersom vi somnade vid 22.00 igår. Jag vill betona att detta tillhör inte vanligheterna. Tidiga helgmornar, tidigare mornar överhuvudtaget, är icke min melodi. Jag är en morgon-suris. 

 

 

 

 

 

 

Jag fick i alla fall kaffe av min mister x och läste lite bok. Att föda ett barn av Kristina Sandberg. Jag har hört så mycket gott om den men måste nog säga att jag är lite besviken. Kanske är inte berättarstilen i light stream-of-consciousness-form riktigt min grej. Men den tar sig i och för sig och jag gillar ändå handlingen och Maj. Jag fortsätter!

 

 

 

 

 

 

 

Jag har nya lakan från IKEA också. Somriga och så. 

 

 

 

 

 

 

 

Sedan begrundande jag mina ny-planterade krukväxter. Älskar min ormbunke mest av alla mina växtbejbis. Måtte du aldrig dö ifrån mig. Lova. 

 

 

 

 

 

 

 

Sedan gick jag och satte mig i köket och åt fil med musli samt tittade på:

 

 

 

 

 

 

 

ÄLSKADE MADICKEN. 

 

 

 

 

 

 

 

Det här med ärtor i näsan försökte jag mig också på när jag var liten. Samt att jag hoppade från mitt lekstuge-tak med ett paraply. Det gick bättre för mig än för Madicken och Lisabeth. 

 

 

 

 

 

 

 

Nu tittar jag ut genom fönstret och det är regn och grått och jag bara undrar:

 

 

 

VAD SKA JAG GÖRA NU?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Åh, jag har hela trilogin av Kristina Sandberg väntandes på mig. Köpte allihop på bokrean i vintras (men har inte haft tid att läsa annat än kurslitteratur ännu) och har haft så höga förväntningar. Kanske får ta och sänka dem lite innan jag tar tag i läsandet :)

HANG IN THERE med Övikstriologin. Hade också mycket svårt att komma in i första boken men kan nu inte sitta still på stolen i längtan till sommaren då jag får läsa sista delen. Första boken blir bara bättre, det är det jag vill säga. :)

Madicken ar min hero. Alskar henne fortfarande och tittar fortfarande pa filmerna en del. Speciellt regniga dagar eller mornar nar jag av nagon anledning ligger vaken. Samma med Lotta pa Brakmakargatan.

Mysigt inlägg!
Tips om grym, lite halvprovocerande konst:
http://www.vaslisouza.com/waterpistol

http://www.ignant.de/2015/01/20/ukrainian-art-collective-gorsad-kiev/

http://www.ignant.de/2014/07/15/kostis-fokas-sexually-charged-images/