En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Feministiskt forum, blommig blus och Det är synd om papporna.

 

 

Hej och hååååå! Idag är det lördag och antingen sover man så länge man vill eller så är man uppe tidigt och åker iväg till Feministiskt forum. Jag ska stå vid Stockholms tjejjours bokbord på mässan nu på förmiddagen och om ni vill får ni gärna komma förbi och säga hej. För visst ska någon av er dit? 

 

 

 

På bilden har jag på mä mina nya mohedatoffels och så mitt allra första secondhand-köp någonsin. Någon gång 2004 köpte jag en märklig blommig blus i något slags säck-liknande material på en butik vid tågstationen i Växjö. Fröken Ö hette den om jag inte minns fel. I samma veva som mitt intresse för äldre kläder började. Kanske med denna blus till och med. Byxorna är från H&M och hela kalaset hade jag på mig igårkväll när jag var och såg Det är synd om papporna på Teater Tre. Jag säger bara: SE DEN när ni får tillfälle nästa gång. Så himla jävla bra. 

 

 

 

 

 

Puss och hoppas ni får en fin lördag! 

 

 

Snygg outfit.