En blommig tekopp

Jag äger inte en enda blommig tekopp. Jag har några som blomstrar, men det är kaffekoppar. Så frågar mig inte varför min blogg heter just det den gör. Det är ett bra namn helt enkelt. Här kan ni nämligen läsa om de tusen saker som snurrar runt i mitt huvud. Om feminism och om loppisrundor. Om hur man bakar världens godaste vaniljmuffins och pysslar ihop en fantastisk guldfitta. Om traderafyndade gummistövlar och om hur jag i dem försöker undvika att klampa runt med patriarkalisk geggamoja upp till knävecken. Om hur många obetydliga plåtburkar som finns bakom mina mintgröna köksluckor och min avsky för Sverigedemokraterna och vardagsrasism. Om hur hårt mitt hjärta klapprar för svunna tider, vintage och kärlek i alla former. Ja, helt enkelt allt detta i en salig blanding

Låt mig presentera... Pysselhörnan!

 

 

I ena hörnan av mitt vardagsrum har jag min lilla pysselhörna.

 

 

 

 

 

Med måttband och en massa snören i alla möjliga färger. Och så min fantastiska bok om hur man gör retrofrisyrer. (Som jag ännu inte vågat mig på...) En palett med vattenfärg, en gammal Femina från 60-talet och så mina lila discobambis.

 

 

 

 

 

I hyllan finns min venetianska mask som jag gjort alldeles själv och som jag hade när jag gick på kulturgasque. Målarfärg i pastellfärger, min allra finaste plåtburk, mönstret till min balklänning, trådrullar, en Femina från 50-talet och så en tom konservburk med penslar, pennor och annat som är bra och ha.

 

 

 

 

 

Allra högst upp finns en fin ask som jag målade mintgrön och så ett fantastiskt fint skivomslag. (Nere på golvet, i hörnet står min symaskin som jag ska damma av när jag ska sy kuddfodral i veckan.)